Med knappt tre kompletta femmor tillgängliga ställdes vi mot Malmö/Lommas knappt två kompletta femmor. Detta är såklart något som kan tas i beaktande för slutresultatet, men knappast en förklaring på den totala matchbilden. Vi inledde nämligen matchen fantastiskt bra. 3.12 spelade Viggo Hansen fram till Olle Johansson som från sin vänsterbackposition drämde in 1-0. Fyra minuter senare hittade Max Hesselbom fram till Ivar Kwant med en nästan poetiskt vacker passning. Ivar, som verkligen hade ställt in siktet den här dagen slog till direkt och utökade till 2-0.
I det här skedet i matchen kändes allt väldigt bra och positivt, men tvåmålsledningen höll bara i sig i 40 sekunder innan gästerna kunde reducera genom ett välriktat dragskott från vänsterkanten. Detta var dock inget som fick våra killar att slå av på farten.
14.08 fick äntligen Max Hesselbom till sitt fruktade backskott som vi väntat på i så många matcher. Framspelad av Alex Bodén lossade Max bössan och ställningen var då 3-1. Dessvärre höll inte tvåmålsledningen i sig perioden ut, utan 17.31 gjorde Malmö ytterligare en reducering. Vi hade dock spelat oerhört inspirerat och på en nivå som vi bara stundtals snuddat vid under tidigare matcher.

I andra perioden spelade vi fortfarande bra, fast med fler misstag och högre risker än i första. Inledningen påminde om första perioden i det hänseendet att vi gjorde ett tidigt mål. Redan 3.22 spelade ass-kungen Alex Bodén fram till, den för dagen glödhete, Ivar Kwant som gjorde sitt andra mål för dagen. Återigen lät inte Malmö repliken vänta på sig. Ett bara precis tillräckligt hårt skott, men nog så välriktat och än mer skymt, letade sig retfullt in i nätmaskorna. Exakt vad det berodde på är svårt att sätta fingret på, men här hade vi några minuter där vi kom av oss lite. Inte så att vi spelade dåligt, bara inte lika fantastiskt som innan. 14.43 återfick vi lite energi när Viggo Hansen stod för 7-4. Från sargen tryckte han sig in centralt, trots hård bevakning. Väl där skickade han in bollen i nät med lika mycket vilja som finess. Framspelningen stod Simon Johansson för.
I takt med att antalet löpmeter ökade kom logiskt nog även utvisningarna. Först fick vi två minuter för slag när klockan visade 16.45. Strax efter att vi hade klarat av den utvisningen kom nästa med 40 sekunder kvar av perioden. En tydlig höfttackling som Malmö-båset tyckte borde ha genererat i en femma. Hade det inte varit för att domarna tidigare hade släppt två tydliga obstruktioner från deras sida så hade jag kunnat köpa tankegången, men nu tyckte jag att en tvåa räckte gott.

Vi inledde alltså slutakten i spel 4 mot 5. Även den gången höll vi emot, men det var ändå gästerna som gjorde periodens första mål. Efter ett olyckligt bolltapp snappade de upp bollen och sköt in 5-4. Reduceringen hade under andra omständigheter kunnat göra oss nervösa och ängsliga, men istället drog vi upp tempot och satte full fart mot segern. 15 sekunder efter Malmös mål replikerade firma Kwant/Bodén. Bodén spelade, med en kirurgs precision, återigen fram Ivar så att han kunde göra sitt tredje mål för dagen. Knappt 20 sekunder efter det kom ytterligare en utökning efter att Eric Hannen spelat fram Viggo Hansen. Nu märktes det att spelglädjen i Rökelägret kramat ur den sista orken av gästerna, som fram tills dess hade hållit ett imponerande tempo. Men nu hade vi, för kanske första gången någonsin, öppnat upp ketchupflaskan på riktigt. 8.55 bjöds publiken på ett suveränt klappklappspel. Återigen stod Bodén för framspelningen, men denna gång var det Jerrie Nordström som var sist på bollen. I samband med målet tog Malmö timeout, men bara knappa minuten senare var det dags för nästa mål. Målet var något utav en repris av det förra då vi hade två samspelande spelare i full kareta mot mål. Målskytten den här gången var Elias Olsson och framspelningen kom från Viggo Hansen. Att det blev tvåsiffrigt såg Max Hesselbom till när han spelades fram av Isac Gustavsson 10-58.
Malmö gavs ett sista halmstrå att knappa in När vi tog en ny utvisning 11.15. Gästerna lyckades göra mål i powerplay och även slå in 10-6 när klockan stod på 16.17. Matchens sista mål kom dock från samma spelare som gjorde matchens första, nämligen Olle Johansson. Olle slog in Viggos retur med en backhandknack för att fastställa slutresultatet 11-6.

Jag vill ha fört till protokollet att Malmö gick med att flytta den här matchen inte bara en, utan två gånger på vår begäran. Detta är vi så klart väldigt tacksamma för.

Att Malmö hade få spelare att tillgå tog så klart ut sin rätt i sista perioden, men det innebar också att deras väldigt duktiga spelare fick gott om speltid. Vi ska dock komma ihåg att vi inte har någonting att be om ursäkt för. Killarna gjorde en enastående match och vi hade ledningen från början till slut.

I den här matchen gjorde 10 spelare poäng. Vi ligger efter tolv omgångar fyra i en serie med tio lag. Det är bättre än vad jag hade vågat tro på inför säsongen. Men killarna i sig är fortfarande exakt lika fantastiska som de alltid varit.