Dagens första tuffa uppgift var att hitta parkeringsplats vid Lönsboda
idrottshall. Inne pågick nämligen A-lagsmatch och publikstödet här är
påtagligt. Än trevligare var att många i publiken även stannade kvar och
kollade på vår match. Det är bara till att lyfta på hatten och
imponeras.
Vi kom till spel med 14 utespelare och två
målvakter, vilket resulterade i att vi spelade på tre
backpar-forwardspar och två centrar.
Vi inledde i bra tempo
och kom tidigt till avslut. Något annat som kom tidigt var tyvärr även
vår första utvisning. I boxplay tappade vi olyckligt bollen i ett
kritiskt läge och Lönsboda kunde ta ledningen vid 5.06. Tre minuter
senare hamnade hemmalagets främste poängplockare fri vid bortre och
kunde på klassiskt måltjuvsmaner slå in 2-0.
Det var dock ingen kris på den vinröda bänken, utan stämningen var positiv och vi fortsatte att spela med hög energi.
11.09
kom så reduceringen när Johan Svensson hittade fram till Victor
Hjärner. Hjärner vände upp i en kort båge och skickade in ett dragskott i
mål. Nämnas bör att förarbetet till målet gjordes exemplariskt av Noak Wanstadius, som gjorde debut i vårt lag.
Att gå till paus med ett måls underläge kändes helt ok. Särskilt eftersom spelet sett bra ut.
Andra
perioden var inte ens två minuter gammal när kvitteringen kom. På
frislag uppmärksammade Ivar Kwant att en perfekt slagen crosspass skulle
kunna friställa Hjärner, som hade siktet inställt och sköt in bollen.
Det
är fel att säga att matchen var ful, men domarna fokuserade mer på slag
än på tryckningar i ryggen och fasthållningar. De höll samma
bedömningsnivå för båda lagen, men det tog lite längre tid för oss att
hitta nivån än det gjorde för hemmalaget. När vi väl gjorde det lyfte vi
oss ytterligare ett snäpp och 8.39 tog vi till och med över ledningen. Noak Wanstadius lirkade in bollen till Eric Hannen som på egen retur i slottet slog in 2-3.
Halvminuten
senare var det dags för lagen att sätta varsin spelare på
utvisningsbänken. Lönsbodas spelare åkte för hårt spel medans vår
spelare åkte efter att ha skrattat åt honom. Laget som tjänade mest på
dubbelutvisningen var Lönsboda som slog in kvitteringen från
pointposition. Vi fick sedan möjlighet att spela i numerärt överläge två
gånger om i perioden, men om det är något som vi kanske inte ska vara
helt nöjda med i den här matchen så är det just powerplay-spelet. Förutom
minuterna i pp hade vi även chans att göra mål när vi tilldömdes
straff. Victor Hjärner var nära att bli tremålsskytt, men hemmamålvakten
bjöd på en högkvalitativ räddning och målet uteblev.
Desto
bättre gick det för oss i det boxplay vi fick spela med knappt fyra
minuter kvar av perioden. Ställningen 3-3 höll sig perioden ut och även
om vi hade ”stupat” i tredje så hade vi kunnat vara stolta över de två
första perioderna. Men det här var ingen match som vi skulle ge bort
utan att kämpa till slutsignalen.
Vi gör en
väldigt bra tredjeperiod och inleder klart bäst med ett par bra lägen,
men närmre än ett stolpskott kom vi inte. Istället var det Lönsboda som
via ett frislag sköt sig till ledning efter knappt halva perioden.
13.16
tilldelades vi en ny straff. Denna gång klev Alexander ”HP” Högberg
Palmqvist fram och visade var skåpet skulle stå. Enligt HP skulle skåpet
tydligen stå i vänstra krysset, för det var precis där han satte
straffen. Ren ögongodis för alla innebandyälskare i allmänhet och för
Rökeanhängare i synnerhet.
Slutskedet av matchen blev en
riktig nagelbitare, men i mina ögon hade vi fler chanser och var närmre
ytterligare ett mål än vad hemmalaget var. Matchen slutade 4-4, ett
resultat vi ska vara väldigt nöjda med.
Alla
inblandade, från målvakt och utespelare till ledarstab och avbytare,
står för en anmärkningsvärt stark laginsats. Nu är det bara till att
fortsätta på den inslagna vägen och göra den här säsongen till säsongen
vi blir ett lag att räkna med.